Jag har en känsla av att många har slutat lyssna när man börjar prata om mensfrågor. ÄR VI INTE KLARA MED MENSFEMINISM?? tänker nog de allra flesta. Nej, det är vi inte. Den här frågan är större än dig och mig. Så stay with me. I förra veckan var jag på möte hos Sida, Sveriges biståndsmyndighet. Jag har fått det otroligt fina uppdraget att sprida information om Sidas arbete kring mens. I och med att Sida är en myndighet finansieras de genom skatten, alltså genom dig och mig! Sida och svenskt bistånd jobbar med mensfrågorna från många olika håll. Det handlar om utbildning, jämställdhet, vattenfrågor och miljö. Länder kan söka stöd från Sida till olika projekt (bistånd är så mycket mer än att dela ut mat i humanitära områden, även om det också är en del av arbetet!). Många av de projekt som Sida stödjer är mensrelaterade. Inför mötet på Sidas huvudkontor fick jag en artikel skickad till mig. Jag satt och drack mitt morgonkaffe när jag öppnade länken. Nadia Dyberg hade skrivit i tidningen Fokus. Rubriken: It's a mens world – 2018 stängs unga flickor in i hyddor för att inte »dra olycka över byn«. Kaffet rann över min haka. Jag läste: Det har gått några månader sedan en 15- årig flicka hittades död i en menshydda, chhaupadi, i Achham. Eftersom hon dött med knutna nävar trodde man först att hon försökt försvara sig mot en ond ande som tagit hennes liv, men senare konstaterades dödsorsaken vara kolmonoxidförgiftning. Askan i hyddan visade att hon tänt en eld för att hålla värmen på natten. Dödsfallet är bara ett i raden i Nepal och Indien där kvinnor tvingas bo i skjul när de menstruerar. Förutom koloxid är vanliga dödsorsaker ormbett eller undernäring [...] Dessutom är risken för våldtäkt stor. Detta. Jag hade ingen aning. [caption id="attachment_67035" align="alignnone" width="1280"] Chaupadi shed, Narsi village, Nepal. Foto: WaterAid/Poulomi Basu[/caption] Även om dessa hyddor är olagliga i Nepal sedan 10 år så är det svårt att bryta mot tabut kring mens. Många flickor får ingen information och tror att de ska dö när de menstruerar. Sen får de veta att de är "orena". Och ja, ni fattar: Den här synen på mens påverkar kvinnors självbild på ett fundamentalt sätt. Men det handlar inte bara om kvinnor i Nepals bergstrakter, även på många andra ställen i världen isoleras flickor och kvinnor under menstruationen. Ofta får de stanna i ett separat rum i bostaden och de får absolut inte laga mat. Förstå att det här händer månad. Efter månad. Efter månad. Att leva i den skammen. Visst är mensen stigmatiserad även i Sverige (mensen i reklamerna är blå, tamponger smusslas mellan händer, få personer vet vad som faktisk händer i kroppen när vi får mens, de här sakerna har vi ju pratat om många gånger), MEN: jag kan koka min menskopp i en kastrull på spisen när mina kompisar är hemma hos mig. Jag följer min menscykel i en app på telefonen för att lättare förstå mitt humör och min kropp. Jag sitter på så så så mycket frihet och kunskap. Mens är i allra högsta grad en jämställdhetsfråga. Under menstruationen kan många flickor inte gå i skolan – vilket i förlängningen påverkar kvinnors liv, jämställdheten i landet och i sin tur landets ekonomi. Det här är ett exempel på hur kvinnors kroppar kontrolleras av andra, och sexualitet betraktas som något som måste oskadliggöras. Tabun kring mens och kvinnors sexualitet måste brytas om de globala målen ska nås. Enligt WaterAid är var tredje ung kvinna i världen helt oförberedd när hon får mens första gången. I Indien hade 70 % av flickorna inte en aning om vad som hände när de fick sin första mens, och 50 % av flickorna i Iran tror att mens är en sjukdom. En sjukdom! En av tre livmoderbärare i världen har inte tillgång till toalett under menstruationen. Föreställ dig det. Aj aj aj mitt hjärta. Hur bidrar svenskt bistånd? Här är några exempel: ? De utbildar för att motverka stigman, till exempel se till att menshälsa blir en del av läroplanen. ? Genom Sidas stöd till UNICEF har de implementerat “mensklubbar” på skolor i Etiopien där de som menstruerar kan gå in i ett rum för att vila eller att hämta tamponger. Tabut har minskat, och med det mobbing, oro och skolavhopp. ? Genom Sidas samarbete med WaterAid har 560 000 invånare i de mest utsatta områdena av Dhaka, Chittagong och Khulna i Bangladesh, nåtts med rent vatten och säkra toaletter. Det kommer framförallt gynna flickor och kvinnor, som har ett särskilt behov av säkra och privata toaletter med tillgång till mensprodukter. ? Delar ut menshygienpaket till människor på flykt, samt stödjer att flickor och kvinnor får utbildningar i att skapa sina egna mensprodukter. Här är ett exempel från ett flyktingläger i Bangladesh: Having a period in a refugee camp ? Arbetar med pojkar och mäns attityd kring mens, för att motverka stigma och tabu. ? Varit med och skapat Bana Pads, en binda som är gjord av bananfiber som tillverkas av det som blir över efter bananskörden i Uganda. Det är ugandiska kvinnor som sköter produktionen med stöd från Sida. Alla som växer upp med en livmoder har rätt att leva ett liv där mens ses som fullt normalt och hälsosamt. En person med mens ska ha möjlighet att få utbildning kring sin menstruation, och själv kunna välja vilken mensprodukt som passar ens egen kropp och menscykel. Mensare ska ha tillgång till toaletter och vatten. Och att kunna prata om sin menstruation med kompetenta och omtänksamma personer. Det är viktigt. På riktigt. Annonssamarbete med Sida.
