Hej Flora! Jag har en liten fråga angående att flytta ihop med sin partner, du som har erfarenhet av detta. Hur mycket förändras förhållandet av att flytta ihop? Hur tänkte du kring detta när du flyttade hemifrån, och gångerna du flyttat ihop med någon? Och hur tänker du kring det nu? Tack på förhand! <3 Hej! Jag var arton när jag flyttade hemifrån. Jag och Felix hade varit ihop i ungefär två år då. Allt vi ville var att ha ett eget krypin. Det var det enda vi pratade om kvällarna innan vi skulle sova; hur vi skulle inreda (Perstorpsbord! Sammetssoffa! Bokhyllor! Svartvitrutigt golv! :’)), vad vi skulle laga för mat och att vi skulle bjuda hem kompisar på middagar. Och sen fick vi tag i en andrahandslägenhet genom Blocket. 28 kvadratmeter på Gärdet. Så vi flyttade alltså hemifrån och ihop på samma gång. Fan vad pirrigt det var. Jag minns att jag tyckte att det var ett äventyr att bara gå till Ica och köpa toapapper. Gärdet, 2012. Sen bodde vi ihop på tre andra adresser. Tillsist fick jag ett förstahandskontrakt (en ungdomslägenhet genom bostadskön) och vi flyttade in på 24 kvadrat. Att få en egen lägenhet var otroligt. Men jag ska inte sticka under stol med att det kan vara ganska jobbigt att bo så trångt. Vi hade liksom ingen soffa, utan antingen fick man sitta vid bordet eller två meter därifrån på sängen. Blev vi osams fick någon av oss stänga in sig på toaletten eller ta en promenad. Ibland kändes det som att vi klättrade på varandra. Relationer pendlar ju. När vi hade en kämpig period så minns jag att vi pratade om att bli särbos, kanske bo ihop med vänner i stället, för att ses på ett mer kvalitativt vis. Det blev aldrig så. Men det tycker jag är en viktig grej att komma ihåg – bara för att man flyttar ihop med någon betyder det inte att det är för alltid. Funkar det inte så kan man flytta isär. Man kan bo ihop med vänner ett tag. Bo ensam. Och sen bo ihop igen om man nu vill det. Utsikten från min hyresrätt, 2017. Hur som helst. När vi gjorde slut bodde jag ensam för första gången i mitt liv (bortsett från tre månader i San Francisco). I början tyckte jag att det var skitjobbigt. Ingen kunde veta om jag låg hemma i pyjamas en hel dag – så därför kunde jag ligga hemma i pyjamas en hel dag. Jag minns att lägenheten belamrades av disk och hämtmatskartonger och kläder. Jag såg ingen anledning att städa. Och om jag såg det, så orkade jag inte. Men sen fick jag ett ryck och möblerade om, köpte nya möbler och gjorde lägenheten till MIN. Det var skitviktigt. Några månader senare blev jag ihop med Isak. Vi sov nästan alltid i min lägenhet. Jag minns att han inte behövde ett SL-kort för han åkte så sällan hem till sig. Men han var inte inflyttad, han hade ju alla sina saker hos sig. Vid det här laget hade jag verkligen kommit in i att bo själv. Det är så skönt att inte behöva kompromissa med någon om inredning, egentid, städrutiner och när det passar att ha gäster. I våras köpte jag en lägenhet. Och nu är jag ihop med Johan. Han bor i ett skitfint och ashärligt kollektiv utanför stan. Jag är hos honom ett par gånger i veckan men han är oftare hos mig. Jo men kom igen, vi är nykära, vi vill vara ensamma. Och min lägenhet ligger i stan vilket gör det smidigare om helgerna när vi har varit ute. Men en stor anledning till varför vi så ofta är hos mig är för att jag har ett så stort (större?) behov av att vara hemma. Det börjar klia i hela mig om jag inte varit hemma på länge. Jag vet inte. Det kanske är snarstucket av mig. Men vi pratar om framtiden. Att bo ihop en dag. Och även om det skrämmer mig lite så tycker jag också att det ska bli förbannat mysigt. Att ha nåt som är vårt. Att bygga bo med honom. Okej, låt oss skriva en lista. Nackdelar med att bo ihop med sin partner: ⊗ Man lär bli osams om tråkiga saker. Om vem som går ut med soporna och vem som inte gör det. Detta kan ju förta lite av den där goa kära stämningen. ⊗ Minskad ensamtid. Jag har ett rätt stort behov av att vara själv. Att landa i min egen tystnad. Bor man ihop blir det här mycket svårare förstås. ⊗ Svårare att ha kompisar som sover över och svårare att ha ensammiddagar med kompisar. ⊗ Det blir trängre. ⊗ Gör man slut så blir det knivigt. ⊗ Risk för slentrianhäng framför teven. Fördelar med att bo ihop med sin partner: ⊕ Billigare. ⊕ Det är sammansvetsande att bygga bo. ⊕ Mindre slitigt (hejdå packning i plastkassar och att tvätta ansiktet med tvål). ⊕ Lättare att umgås spontant. ⊕ Mer tid tillsammans och mindre planering och restid. ⊕ Mysigt!! Som fan. ⊕ Lättare att fixa saker hemma! Man delar på arbetsbördan. Vad är viktigt att tänka på när man flyttar ihop, då? ♥ Ekonomin. Hur ska ni dela på utgifterna? Ska ni ha ett gemensamt Icakort där ni laddar lika mycket pengar varje morgon? Eller ska ni skriva upp utgifterna i appen Splitwise (som automatiskt räknar ut vem som är skyldig vad)? Eller ska ni swisha? Eller bara gå på feeling? ♥ Ensamtid & egentid. Är det viktigt för någon av er att vara ensam, eller att ha kompisar över utan att partnern är där? Respektera det. Och prata ihop er om hur ni kan lösa det så att ni inte alltid är hemma samtidigt. ♥ Förtydliga vad som är viktigt för er. Du kanske tycker att det är chill när det är lite småsunkigt, men din partner kanske mår dåligt på riktigt om det är stökigt. Obs! Här måste man mötas på mitten. En pedant kan inte sätta ribban, och inte en superslarver heller. Förtydliga vad som är viktigast för er. ♥ Dela upp de stora arbetsuppgifterna. En kanske har dammsugningsansvar medan en städar badrummet. Kanske lagar en mat, medan en annan diskar, och så turas ni om? Regler är tråkigt, men inte helt dumt. ♥ Arbetsuppgifterna hemma är inte alltid är synliga. Det kan exempelvis handla om planering och omsorg (tänk bara på julen, vem styr upp julklappar och julmat?). Och det sociala: vem är det egentligen som bjuder in till middagar? Under en vecka utför kvinnor i genomsnitt cirka 26 timmar och män cirka 21 timmar obetalt arbete. Om du är i en heterorelation: snacka med din partner om detta! Mer jämställdhetsstatistik finns här: Lathund om jämställdhet, på tal om kvinnor och män. Vad tänker ni om att bo ihop med en partner? Vad ser ni för för- och nackdelar? Har ni tips på hur man lättare får det att funka? Relaterat blogginlägg: Den sista natten.
