För ett par veckor sedan hände en så stor grej. Jag ska berätta. Yrsa fick en massa kramar. Och en massa blommor. För att hon hade MADDA FAKKIN VUNNIT TENSTA KONSTHALLS TEXTPRIS! Jennifer Jungelin, Yrsa Keysendal, och Sumaya Abdulkadir var de tre pristagarna. De läste sina texter och det var så jävla jävla starkt, roligt och medryckande. Yrsas motivering löd: "Med ett språk som fångar läsaren genom sin säregenhet, vinner Yrsa Keysendal 2017 års textpris. I egendomliga formuleringar och med en lågmäld humor tar hon med läsaren på en roadtrip med dramatiska undertoner. Novellen har en driven berättarstil och växlar snillrikt scener från vuxenskap och barndom. Minnen, fantasi och verklighet kombineras genom en litterär originalitet." :'''''') Hon hade skickat in ett utdrag ur ett längre projekt, det utdragen kan du läsa här om du vill. Känner mig helt sprängfylld av stolthet och kärlek. Att dela det här intresset med henne är en ynnest. Den här bilden, och bild nummer två, har förresten Sara tagit. Efteråt gick vi till Mosaik, beställde in en flaska cava och skålade. Och jag var helt gråtig när jag tryckte fram "hur stort det här priset än är så är det bästa med dig inte vad du presterar, utan att du är en så jävla fin vän". Anna var där också! Lo <3 Den 15e är det releasefest för Vad som helst som är gemensamt (Tina Forslund har satt ihop en antologi av de texter som tilldelats Tensta Konsthalls textpris!) och antologin Hobbyverksamheter på Bonden Bar i Stockholm. Yrsa och ett gäng andra person kommer läsa sina texter. KOM! Här är eventet.
