I förrgår föreslog mamma att vi skulle åka till Björnö Naturreservat på Ingarö. På kvällen. JA JA JA, svarade jag. Min kropp ville till havet. Vi var helt ensamma där. Vi och fåren. Vi hade med oss mat dit. Om jag någonsin har en partner som tycker att det är jobbigt att ta med sig maten ut så är det här en note to self: dumpa den jäveln. Vi hade gjort en sallad som bestod av ruccula, färskpotatis, ringblomma (japp kronbladen är ätbara!), quinoa, brytbönor, päron, russin (som jag blötlagt innan), färsk vitlök, persilja, gräslök, basilika, olivolja och vinäger. Allt förutom quinoa, päron och russin hade vi skördat i mammas trädgård!!! Päron + färskpotatis = asbra kombination. Pakistansk mango. Överlägset godaste frukten Jag läste Call me by your name av André Aciman. Morgonen efter satt jag i mammas soffa och läste de sista sidorna, lyssnade på soundtracket från filmen och grät och grät. Det var o-tro-ligt. Detta kan vara den sexigaste bok jag har läst. Och den skildrar den första kärleken på ett så ogenerat sätt. Elio, huvudkaraktären, har förälskat sig i den något äldre Oliver som ska bo i familjens hus över sommaren. Kärleken är så plågsam, till den grad att han inte vet om han älskar eller hatar Oliver. Alltså läs denna. Det gör inget om du har sett filmen först, jag tyckte bara att det var ett härligt komplement att liksom få en direktväg in i Elios huvud. Boken kommer på svenska i höst.
